Honungsbiet och biodlaren.

 

De honungsbin som hålls i Sverige består av Nordiska, Ligustica, Carnica samt korsningsbiet Buckfast. Genom avel strävar man efter egenskaper som fromhet och samlariver men kanske mest efter biets förmåga att detektera sjukdomar och rensa ut sjukt yngel. Uppskattningsvis finns det mellan 125 000-150 000  bisamhällen i Sverige fördelat på ca 14 000 biodlare. Biodlingen är mest utbredd i Skåne, Västra och Östra Götaland samt Mälardalen. Av antalet biodlare är det ca 10 % som har yrket som hel – eller deltidsförsörjning. Befolkningen i Sverige konsumerar ca 6 000 ton honung/år och biodlarna i landet producerar ca 3 000 ton/år. Det borde innebära att det finns potential att öka den inhemska produktionen. Fler bisamhällen gynnar den inhemska faunan, mer om detta under avsnittet Binas pollineringsvärde.

Om honungens betydelse för människan.

 

Man kan spåra människans användning av honung till 10 000-15 000 år tillbaka i tiden. Troligen började människan använda honung så fort vi lärt oss ta den från bina. Honung är en fermenterad, naturlig råvara utan tillsatser.  En blandning av frukt – och druvsocker samt värdefulla mjölksyrabakterier, mineraler, inhibiner, vitaminer samt vatten. Honungen används främst som sötningsmedel i matlagning och till bakning och med sitt lägre GI, sin högre sötningsgrad och sina övriga egenskaper är den ett bättre alternativ än vanligt socker.

I folkmedicin har dock honung används i de flesta kulturer till att bl.a. bota svårläkta sår och brännskador. 2008 upptäckte två svenska forskare honungens läkande gåta och via Lunds universitet fick de hjälp att utveckla produkter som innehåller de unika mjölksyrabakterier som bina tillsätter honungen. Se vidare www.doktorhonung.se

Binas pollineringsvärde

 

Ett bisamhälle samlar i genomsnitt 30 kg pollen under en säsong. Bina omvandlar pollen till bibröd genom att tillsätta nektar och andra bevarande ämnen och det blir sedan samhällets proteinförråd.

Under sitt samlande av pollen är bina blomtrogna. Det innebär att så länge de har utbyte av en specifikt växt, samlar de pollen och nektar från denna växt. Denna egenskap är unik för honungsbin och utnyttjas vid pollinering av olika grödor inom växtodlingen. Genom försök har man konstaterat skördeökningar med 5-15 % beroende på övriga faktorer som temperatur, fukt, vind. Vidare har forskningsmodeller gjorts för att utforska vad konsekvensen blir om bina dör ut. Allt pekar då på att mänskligheten kommer att utsättas för matbrist eller svält.  Av det du lägger på tallriken har 30-35 % varit beroende av pollinering av bin. Pollen används som kosttillskott men får inte kallas läkemedel.

Citat från Jordbruksverkets hemsida: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/binochhumlor/biodlingensroll.4.1a4c164c11dcdaebe12800044.html

”Bina är omistliga för vår mat och för ekosystemen.  Bin och humlor har stor betydelse för pollinering av både odlade och vilda växter. Jordbruksverket Uppskattade 2009 att det ekonomiska värdet av pollineringen av odlade grödor i Sverige är mellan 189 och 325 miljoner kronor. Utöver det kommer pollination av vilda växter, t.ex. blåbär och hallon.  Globalt sett är ungefär en tredjedel av den mat vi äter helt beroende av pollinerande insekter och ca 85 % av pollineringen utförs av honungsbin”.

”Vilda pollinatörer har minskat kraftigt och i vissa fall utrotats. Orsakerna är flera, bl.a. ett allt intensivare jordbruk med inslag av – eller hela monokulturer, sjukdomar och främmande parasiter, användning av bekämpningsmedel och snäv avel”.

Via länken kan du på Jordbruksverkets sida hitta skriften ”Bli biodlare” som handlar praktiska tips för att bli biodlare och att integrera biodling i ditt lantbruksföretag. http://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/bli-biodlare.html

 

Propolis

 

Propolis är en mindre känd produkt i dagens samhälle och det svenska namnet är bikitt. Bina hämtar kåda och harts från träd och bearbetar materialet tillsammans med bl. a vax och pollen till ett smidigt kitt som tätar alla springor i bikupan. Färgen kan variera i skalan gult – rött – brunt.

I gamla kulturer användes framför allt för dess bakteriedödande egenskaper. Man visste redan på tiden före Jesu födelse att propolis hade antibakteriella och desinficerande egenskaper. Man använde propolis vid balsamering för att förhindra förruttnelse. Lagstiftningen tillåter inte att propolis kallas läkemedel men dess främsta användningsområde är för att förebygga och dämpa förkylningssymptom. Numera är det lätt att finna propolis via näthandeln.

Vax

 

Ett bisamhälle producerar ett överskott av ½-1 kg vax/säsong. Vaxet används till att göra ekologiska salvor, cerat samt vaxljus. Båtfolk använder bivax för att göra sina tampar vattentäta.

Mer information finner du via följande länkar:

www.biodlarna.se

www.biodlingsforetagarna.nu

www.doktorhonung.se

www.jordbruksverket.se

www.lansstyrelsen.se